365 days of Izabell

Jag fick allt jag någonsin bett om i London. Jag har träffat de underbaraste människorna på jorden. Skaffat mig ett liv här som jag aldrig vill lämna egentligen. Tjejerna, åh, tjejerna...mitt hjärta gick i tusen bitar när vi sa hejdå idag. Var har alla dessa människor varit i mitt liv? Jag längtar redan till februari när vi kan ses igen. Fnissa, skrika, sjunga,gråta,skratta och dela roliga och hårda tider. Det fina med oss är att det aldrig finns några censurer, ingen bryr sig om vad som hände när man var 13 och dum, hur man var innan, eller ens hur man är nu...man bara är. Var och en har en plats i mitt hjärta. Vi är oslagbara och jag är så tacksam för all tid jag fått spendera med de. London är underbart, det tar aldrig slut. Här kan man kombinera ett trashigt uteställe på fredagen med Londons festelit på lördagen. Man kan vandra runt på Slefridges och dräggla över alla märken och häpnas över bra priser på secondhandfynd. Det kryllar av vackra män och jag var lycklig nog att träffa en av de mest intressanta människor jag någonsin mött. Jag fick vara kär och leva på det ett bra tag, dejtat som en galning och röjt som en galning. Ja, jag är så jävla nöjd. Jag ångrar inte en sekund av min vistelse här, det var det bästa jag gjort. Nu kommer jag hem med inte bara en massa erfarenheter utan även vänner för livet. London, don't worry, ill be back. Inga hejdån, vi ses snart.

 

J

 

Startade min morgon uppe i Angel med en annan angel. Vi tog oss en frulle på starbucks, vandrade runt på julmarknaden och njöt. Köpte mig en söt klänning på rean. Bra. 15 pund, överkommligt tyckte jag. Från ingenstans öppnade sig himmlen och nu är hela London täckt i snö. Vi var glada ändå, fast kalla. Ikväll säger vi inte hejdå, men vi säger: på återsyns,snart.

Hade en fin kväll igår, åkte till Bayswater och lagade fajitas med Angelica. Krängde och packade in alla våra julklappar. Fortsatte kvällen på vå allas favorit kareokebar. De vet allt om oss känns de som, var vi kommer ifrån, vilka som tillhör vår lilla gäng och vilket bord vi sitter vi. Sjöng Delila med Tom Jones, och körde en duett med en annan kareokebrud = total eclipse of the heart. Fan vilken jävla känsla det är  att sjunga ut. Folk frågade om jag var skolad och jag blev så jävla smickrad. Tog några extra andetag och njöt av omgivningen.

?

 

 

 

Någon har precis sickat hem 10kg skor och kläder hem. Trots detta faktum är min väska överfylld. Fint det blir om de stoppar mig i tullen.

Confession 1: När jag och Kiddo har tråkigt säger jag att han behöver en nap. Då går han oftast snällt och lägger sig i en timme. Gör det mig till en dålig människa, njä det tycker jag inte.

Confession 2: Jag tänker inte städa denna veckan, what you gonna do about it?

 

Goderafton mina små frön!

Idag mår jag sådär. Känner mig febrig och har nyss kommit hem ifrån Carmen. Carmen är bra fin. Idag har hon lagat gott käk, bjudit på sådan där chocklad som jag äter. Vi har mest snackat, degat i hennes säng och tittat på tomten är far till alla barnen. Komenterat konstiga grejer och konstaterat att Carmen borde bli regissör. Införskaffade mig en bok som hennes värdbarn har gjort, allt som går till välgörenhet spenderar jag mer än gärna pengar på. En söt liten engelsk cupcake book med massa kända människors recept. Så himlans fin tanke. Förövrigt sitter jag och dricker the, är inte trött för en gångs skull. Konstaterar hur glad jag är över människor som gör fotavtryck i mitt liv. Står för tillfället vid ett vägsjäl där jag kan välja jobb eller plugg. Mitt bästa bollplank är min gamla samhällslärare. Han är den smartaste jag vet, han är en av de få förebilder jag har i mitt liv. Han kan jag maila om allt och inget. Så nu börjar det räta upp sig. Jag borde sova men ska filosifera lite till.

Såhär fräsh är jag. Min mugg och jag.

Btw så har jag köpt en klänning som jag är kär i och en frilla som jag gillar lite extra.

Måndag: Sushi i Chinatown

Tisdag: Middag hos Carmen

Onsdag: Utgång med Gurlssssen

Torsdag: Kareoke-night

Fredag: Christmas party with the inner circle

Lördag: Sista runda i Camden, röj på tigertiger

Söndag: hjem

 

Full vecka. Fin vecka.

 

Berättade nyss för Kiddo att jag ska åka hem till Sverige nu i helgen. Han blev ledsen och mitt hjärta krossades lite. Det blir så himmlans mycket man lämnar i samma sekund som man sätter sig på flyget. "Ill cry when you're not here Izabell" Håll tillbaka tårarna, håll tillbaka, håll tillbaka. Men vi har haft många roliga stunder tillsammans. Minst sagt alla roliga saker han säger. Senaste konstiga grejen han gör är att springa runt naken och posera och säga: Tell me Izabell, don't I look fab! Han har lärt sig massa ord av mig...ungefär som när han frågade vad bleedning betyde. Efter det sa han bleeding till allt och alla "oh gooooooddddddddd, Teddy is bleeding" "Im bleeding" "You are bleedning" "She is so bleeding" och ja...ni fattar. Varje gång jag kommer och hämtar honom springer han och kramar mig ( ger mig minst en teckning varje dag). Frågar jag vad han vill göra säger han " nah, just wanna go home and chill in the sofa" (chill är ett ord som han oxå snappat upp från mig)  Gud ja, det finns små konstiga saker jag kommer sakna med honom. Men ärligt talat är jag glad att det bara är 5 jobbdagar kvar!

 

Idag saknar jag denna. Tänker kötta veggiekrubb på Simpan när jag kommer hem, göra planer, köra in i stenkrukor och sånt.

Goderafton mina vänner. Jag har haft en hejdundrans kul helg. En av de bästa hitintills faktiskt. Eftersom att min  updatering inte varit den bästa börjar vi från i torsdags. Brudarna och jag begav oss till vår älskade kareokebar och sjöng några trudelutter. Ida har kommit tillbaka och alla var på sitt bästa humör. Skratt, sång och pussar. Jag sjöng "greatest love" och tänkte på Amanda.

Fredagen bjöd på äventyr på Tottenham court road, reopening party på Maya. Massor av brudar och bra musik. Skakade rumpan till 2ish tiden och bagav mig sedan hem. Tidig, nykter men rolig kväll. Gick upp tidigt på lördagen och tubade mig bort till Angelica i Bayswater. Inhandlade lite julklappar och blev prisblind inne på one pound shopen. Tog oss raskt vidare till Notting Hill och gick på portabello market. Käkade dööööö go falafel med hummus och auborgine och taggade för kvällen. Gick på date med Laurence I camden, käkade min beloved wrap och satt och snackade i någon timme. Ytterst trevligt, men lite knappt med tid. Tråkigt att jag träffade honom så pass sent i min vistelse.

Hursomhaver, kvällen som från början var jävligt oplanerad slutade bra trots allt. Efter lite olika options bestämde vi oss för att strongbowa oss lite i Angel. Fortsatte festen i Camden men följde sedan Borås förslag och drog till Ministry of sound. Vi detta laget var både jag och A ganska på det och tyckte att 20 pund var HEEEELT för mycket. Hoppade över stänglset och körde ekonomiklass istället. Ett jävla drag på M.O.S. Underbar musik och underbara människor. Skrattade tills jag kissade i brallorna och dansade tills benen vek sig. Vimsade hem runt 4 snåret och somnade gott. Låt bilden tala för kvällen.

Klockan ringde brutalt tidigt och det var dags för breakfast club i Soho. Obligatoriskt för Londonbor, ja. En god smoothie, två timmars prat och flammsande senare var jag pigg igen. Åkte efter det vidare till Camden och åt på mitt favoritställe. Jag och A satt och snackade i flera timmar, åt, skrattade, åt och snackade lite till. Är nu hemma efter en tuff helg. Huset var pyntat när jag kom hem och jag blev lite varm inombords, sen hittade jag ett mail från Amanda som gjorde mig ytterligare lite varm inombords. Nu tänker burra ner mig i sängen, och bara älska mitt liv.

 

Mina vänner. Idag har jag ätit frukost med Angelica. Scones och ägg i vanlig ordning. Gött som fan. Sen provade jag hennes  one-pice. Vi skrattade tills vi sket på oss. Det är många frågor som dyker upp gällandes denna bild.

1. varför är jag glansig i huvudet?

2. Varför ser jag inklippt ut?

3. Varför har dräkten röda öron?

4. Vad är det för sjuk pose jag står i?

5. Varför lägger jag upp denna?

Nu fortsätter jag göra mig iordning och glädjs åt att smink och högklackat existerar. Kvällens skratt bjuder jag på med glädje. Självdistans kallas det. Hahahhaha. xx

Nä men parken i en och en halv timme kan kännas lagom fint. Eller inte. Mina händer är fortfarande isbitar. Vad som däremot är fint är när pappan i familjen kommer hem och drar med sig ungen på resturang och ger mig en extra timme ledigt. Det ska va fint att leva.

När Izabell har mössa...ja då ärre kallt.

 

Igår skuttade jag runt på Londons gator med 99% stryka av gurlsen. Käkade spicy käk på Monkey me och skrattade oss igenom kvällen. Gott så gott. Vissa drog vidare till Svenska puben och nån till Jalouse och såg Tinie.t lira. Själv tog jag tuben hem med Carmen, däckade direkt i min hårda säng och kände inte för att stiga upp när klockan ringgde. Saknar min lilla familj lite idag, vill baka lussebullar, baka mitt perfekta lilla pepparkakshus, pynta, städa ( jag är störd, jag vet) ligga i mammas knä och prata fastän att ögonlocken vill trilla ihop. Slåss med pappa och ha äggkrig som alltid. Dricka glögg och pynta granen. 10 dagar mina små frö.

-

Ser fram emot ännu en kväll med tjejerna som kommer innebära kareoke, ska sjunga röven av britterna.

-

Fick förövrigt svettas lite imorse när jag loggade in på studera.nu för att kolla om jag blivit antagen. Ibland har jag sådant jävla flyt, jag kom fucking in. Är så himlans stolt eftersom att snittet var snorigt högt, ja, pluggandet does pay off after all. Nu skrider projekt "styra världen" igång. Slut på sötebrödsdagarna, vi ses på toppen.

-

Igår körde jag rosett i håret, vinrött läppstift och baseboll jacka. Fint, mm.

En kär vän sa en gång till mig att mitt ständiga sökande efter lycka och impulsivitet inte kommer göra mig lycklig i längden. Sökandet kommer bara göra mig mer och mer olycklig, till jag hittar någonting som faktiskt drar ner mig på jorden. Måhända att han har rätt. Jag vill inte åka ifrån London. Jag är lycklig här, jag har de finaste vänner man kan tänka sig, den roligaste perioden jag någonsin haft och jag älskar staden. Trots detta, kan jag inte stanna. Det finns något annat som ska upplevas. Kanske var det detta min visa vän menade. Strävan efter prefektion och någonting bättre. Men jag måste vidare, så är det bara. Någonstans måste det som skall dra ner mig på jorden finnas. Right?

Nu, middag med mina gurls.